img_8356
John Ruyiff har vantarna rätt väg. Eller vänta…
Nytt hår, nya tricks. Eller gamla gubbar och ganska nya förmågor. I alla fall så är säsongpremiären på Bollis undanstökad.
FCFC-Atlantis 1–4 (1–1) Mål: Gunnar Lihr

Det är bara februari men Effceekarlarna springer i kallingarna på Bollplan i Tölö. Vad skulle tysken säga, att kriget är slut? Vem vet. Och det var kallingar i omklädningsrummet, inte på spelplanen. Gudskepris för det. Hur som helst är det inte ofta, typ nästan aldrig, som FCFC ger sig ut i kylan så här års. Eller hårs, ja ni vet. Folk är nuförtiden födda på så olika årtionden. 1930-talet, till exempel.

Det var lite svårt att samla truppen och det var lite svårt att dyka upp i tid och det var lite svårt att klä om och till slut lite svårt också att omfatta dimensionerna på planen. Thomppi var den enda med legitim orsak att vara sen och konfunderad: Mittbacksklippan lägenhetshandlade i Brunnsparken. Alla söder om Bulevarden är bjudna på housewarming!

Gunnar gjorde 1–0.

Det var en läcker sak som många såg på extremt nära håll. Det är för att Gunnar var i boxen precis som Komonen alltid säger att man ska vara. Alla som kom var där, i boxen.

Det var för övrigt Chrisses hörna som via Thomppis pipo-panna ramlade i fötterna på den pratglade mittfältaren Lihr. En kylig avslutning i burtaket.

Sedan gick det förstås inte en lång stund och matchen var 1–1. Det var också halvtidssiffrorna. Temperaturen var kring noll och Akademirektor Petteri Behm gjorde sin förmodligen första och bästa match som vänsterback.

img_8354
…är det mina händer, vem hände är det här? Moskovan mies ihmettelee.
Koreografin var given. Atlantis är ett gäng 20-nåntingar. Dem skulle vi inte springa ifrån utan att först injicera heroin i ögat. Och vi dricker ju endast kopiösa mängder kalja. Så det var ganska långt bussen i mittfilen som gällde. Funkade sådär. Men det finns anteckningar på plussidan också. Effcee höll boll då och då och skapade även framåt. Små små chanser som med lite tur och skärpa i avslutningar nog kunde ha gett ett mål till. Facit är förstås 1–4 och kylmää kyytiä. Somliga enkla passningar satt exakt rätt, andra gjorde det inte. True story. Ibland var motståndaren bra. Och på tal om det…

Enligt Janne Wikström var domaren den bästa någonsin, bästa i stan, bästa i landet och bästa på planeten. Janne kan ha rätt.

Niklas och Oscar Olin kämpade ihop en träningsmatch och ett lag. Det bör hyllas och det är en skitbra start med match redan i februari. Med lite bollrullning och backlöpning kan det bli hyfsat bra det här. Alla väntar på Akademirektorns linjetal och Johan Ruyiffs come back. Utan Linjetal med stort L är FCFC i pisset.

Annonser